klicka för stora bilder.
Aaaa -benen kändes som bly och kroppen hade tyngt sig flera kg när skogsfrun med hundar traskade ner till ån på morgonkvisten.
Detta var väl ändå ONÖDIGT!
Sångsvanarna i fjärran sjöng högljutt sin tröstevisa men inget swisch av fjäder syntes i det grå snötyngda lufthavet.
Hemkomsten och varma tekoppen hägrade, liksom det fortlöpande parti whist vi har på gång.
Paprikan glöder i fönstret snart ätmogen, den 3:je frukten på den lilla flitiga plantan men den första som har mognat till röd, hoppas den inte ska visa sig vara besk i smaken som de föregående.
I Japan fortsätter den heroiska kampen mot klockan och härdsmälta. Lätt att föreställa sig den oro folk måste känna som ingenstans har att ta vägen, de är ju så många.
Över hela världen dras nu i nödbromsen, planerad utbyggnad läggs på is. I Sverige tror inte ens näringslivet längre på nya svenska reaktorer.
Hoppas att infernot i Japan är det sista offret på kärnkraftens altare.
Vad har vi för glädje av tillväxt när jorden ligger död och obrukbar, vi som överlever blir cancersjuka och får missbildade barn ?!