De som dog... och de som överlevt
Nej skogsfruns pelargoner av Mårbacka stam överlevde inte vistelsen i sadelrummet. Där var uppvärmt men antagligen inte tillräckligt när den bistraste kylan på bortåt tjugo minusgrader drabbade oss och delvis kröp in där och dräpte de oskylda blommor små. Jo just oskylda, hade de haft en papperspåse över sig kanske de levt idag.
Två kraftiga ex Mårbacka som övervintrat i sovrumsfönstret är räddade till eftervärlden och nu omplanterade i god jord trots knoppsättning, det gjordes igår och blommorna ser hälsosamt fräscha ut efter persen.
Sticklingar kan tas framöver och två nya ska inhandlas när verandan blir för dem beboelig.
Farligt doftande skönhet från i fjol.
Änglatrumpetens stam verkar död men ståtar med 3 telningar, vad göra? Hos Slottsträdgårdsmästaren får man veta... de kan få sitta kvar.
Man kan också beskära den friska stammen och sätta delarna i vatten så bildas det rötter och man kan plantera dem i krukor.
Ängeln vill ha mycket vatten och näring, blåkorn är bra att gödsla med.
Förutom pelargoner omsatte skogsfrun sin Kroton och en ynklig Spjutbräken. Ormbunkar har vi ingen tumme med här och har aldrig haft. Brukar skylla på kalk i vattnet men kan så ha varit fallet på samtliga de platser där vi huserat? “Mormor” säger att Ormbunkar gillar TE, jaha man bjuder väl på en påse då;-) Lägg den uppblött i krukan intill växten säger Mormor. Direkt solljus vill den inte ha men fuktighet, badrummet kan vara en bra plats. Just Spjutbräken är en god luftrenare, så bra! Då passar den ju utmärkt på toan;-)
Nu har skogfrun forskat på nätet och blivit lite klokare på krukväxter, det är trist om inte ens blomster trivs utan mer eller mindre ledset slokar. Det skär i odlarhjärtat och vem vet vad växter känner, de har ju nerver i bladverket precis som vi.