Elen har lekt rövare med oss i helgen, idag fick vi ta hit yrkesmannen igen. Det var ett himla sjå att hitta felet -och ändå inte. Nu fungerar allt tack vare att bl.a. en alltför petnoga jordfelsbrytare togs bort. Riktigt trygg känner man sig dock inte.
Riktigt mycket och behövligt blev gjort i trädgården -för i närheten av en död* dator var inte trivsamt att vistas;-) Värmen pressade och hängmattan blev räddningen -från slaganfall, tror jag. Emellanåt en slurk kaffe vid blå bordet. Fika säger man särskilt ofta i Dalarna, faktum är att ordet uppkommit i detta landskap där det är vanligt att kröka till orden, Kaffi blev fika.
Allting är senare i år, var är snokarna undrade vi och glad blev man av att oförhappandes få se mamma själv ligga och sola sig i bönlandet vid stallets södervägg. Snart kläcks nog äggen och man får se upp(ner) när man tar hö från golvet så inte en sprattlande ormbebis följer med i famnen.
Hujedamig!
Lite frustrerad idag, väntar gäster från när och fjärran. Det kör ihop sig ibland.
Vad ska man bjuda på....kan pastasallad vara något tro?
Det mesta ska kunna göras kvällen innan eller kanske tidigt på morgonen?
En smarrig tårta är väl roligt att få till och istället för doppa får de fyllda baquetter. (Här har man nämligen drabbats av sockerfobi -använder så lite som möjligt av den vita varan).
Ny favorit, det italienska, ekologiska Tommolo som dryckjom. Ett mycket gott rödvin,