Kärt besök i adventstid. Vid köksbordet på lördagkvällen plockade vi fram leklusten och det var inte särskilt svårt. Ludde trivdes som den sällskapshund han har blivit och ju fler får att valla desto bättre. Mirre flydde fältet i vanlig ordning.
Katter vill främst ha lugn och ro såvida de inte själva står för tabberaset.
Det blev sent!
Söndagförmiddag slappades det därför framför teven där Mr. Bean var allt annat än slapp.
Gammal filmgoding, som man var gång häpnar över och gnäggar åt.
Nu har tomtenissarna farit hem och lämnat torpet åt sitt öde.
Skogsfrun plockar fram virkningen och fortsätter på arbetet med oviss framtid...
blir det en halskrage eller en mindre boa(orm)? Synnerligen avancerat i jämförelse med de berömda diskdukarna.
Mirre har efter noggrann inspektion, återvänt till hemmets härd!