Är det Ola-katten som kommer där bort på vägen...? skogsfrun tog kikaren till hjälp och upptäckte att katten var en Räv! Mitt på blanka eftermiddagen kom den lugnt travande, gjorde små avstickare ner i diket, satt där och lyssnade med huvudet på sned, efter sorkar gunås.
Närmare och närmare kom han vår hage där Idunn stod och halvsov. Nyfiket betraktar de varann en lång stund sen fortsätter Smirre räv och försvinner ur blickfånget bakom stallet.
Skogsfrun blir själaglad för naturuppleverlser som denna.
Saknar däremot helt förståelse för jägarnas klagan över dålig “tilldelning” av Lodjur . De kan väl gå till Konsum som vi andra och köpa sitt kött eller måste de äta Rådjur? Det måste däremot Lodjuren helt visst men de tar även hare och säkert sork. I vårt län blir det gu ske pris ingen jakt alls på detta underbara djur, Naturvårdsverket har tagit beslutet över huvudet på Länstyrelsen, det var ett stort misstag att ansvaret om vår natur och djur flyttades till lokal nivå. Vilka sitter där... jo säkert många jägare som ser naturens rikedomar enbart ur sin egen krassa verklighet.
Lodjur kan inte gå till Konsum.
Vädret har slagit om till milt -blott ett par kallgrader, som alltid vid häftiga kast rister det i kropp och själ. Frusenhet hela dagen förlamade tills skidorna kom på och vi, Ludde å ja tog en extra lång tur. Absolut ett av de bättre sätten att få upp ångan och humöret.
RR körde på spåret via tv förstås, nu har ju tävlingarna i Holmenkollen slagit ut i full blom.
Javisst är det spännande att se kraftmätningarna men inte går det upp emot att uppleva dem i verkliga livet och helt personligt. Mobilen i fickan ifall farligt fall...fot i rot eller felmanöver i traktorspår t.ex.;-))
Allt gick väl, Ludde fick bra motion och sen sussar vi gott om natten.